?

 

17:00 skjuts det salut på P3 när Akterligan seglar in, vad kommer hända?

 Konstigt? Lyssna i eftermiddag eller här på sidan.
Ohoj!

Välkommen, Linnéa!

Igår fick ni bekanta er med vårt nyförvärv Elin. Nu är det hög tid att presentera nytillkomna Linnéa.

Hej Linnéa! Vem är du på ett ungefär?

Jag är en social tös som gillar människor som vågar ta plats och som tar hand om varandra. Jag är också ganska energisk, vilket kan vara både en för- och nackdel men jag tycker att jag oftast hittar en slags balans. Förresten, kan du få mig att framstå som både rolig och intellektuell så är det bra!

Hur gick det till när du blev medlem i Akterligan?

När jag var liten upplevde jag att det inte uppskattades att vara en teaterapa. Under nollningen struntade jag i det och försökte delta i så mycket som möjligt. Jag visade att jag gillar att vara i blickfånget och att synas. Linus var en av våra phösare som pratade med Pär och sedan blev jag kallad till en seriös intervju.

Vad var ditt första intryck av Akterligan?

Jag tycker om att alla får komma till tals. Det är nästan lite som en familj vid middagsbordet och jag kände mig önskad. Jag gillar den kreativa miljön som väcker idéer. När vi spelar in i studion förstår jag hur tryggheten i gruppen har uppkommit och med så många viljor i gruppen kommer vi fram till något som kan nå en bred publik. Det var skitkul när jag till slut blev godkänd och med facit i hand känner jag mig välkommen. Och jag tycker det är kul att se vår produkt gå från noll till någonting – det här har vi gjort tillsammans!

Vad har du gjort tidigare?

Jag har provat många olika jobb men det har hela tiden funnits en röd tråd. Jag har jobbat mycket inom handels och hotell- och restaurang men också som showartist utomlands, i Turkiet, Thailand och Grekland. Jag sade faktiskt upp min favoritlägenhet för att jobba i Thailand.

Hur hamnade du i Piteå?

Jag var med i en showgrupp och vi kallade oss The Levettes. Vi fick inte mycket betalt men det var kicken att stå på scenen som var vår grej. Vi körde mycket Motown och 60-tal. Det var då jag besökte en radiostudio för första gången när vi blev intervjuade av lokalradion. Någonstans där fick jag upp intresset för radiomediet. Sean försökte jag varje gång vi hade en skoluppgift att inkludera radion, det var ett sätt att sätta min kreativa prägel.

Har du någon oväntad talang? Berätta!

Jag är jättebra på att komma ihåg sådant där onödigt och minns alltid vad kändisarnas barn heter. Och så kan jag rövarspråket jättebra! Jag och farmor hade det som vårt språk när jag var liten. Jag kan det även på engelska. Skulle vilja kunna det på spanska också. Jag vet inte hur långt det skulle kunna gå!

Hur skulle du beskriva din humor?

Svår fråga, men det enkla som man kan relatera till. Mia och Klara möter Ricky Gervais. Och Johan Glans. Gillar även Killingänget och Lorrygänget, har alltid kollat på de extremt folkkära komikerna i Sverige. Och Cissi Forss och Nour El Refai. Jag gillar att de tar plats!

Får man skämta om allt?

Jag har svårt för när man kombinerar porr med barn, det går min gräns. Då kan inte jag skratta, då känns det fel i hela kroppen. Fetma är ett känsligt ämne, men det kan jag faktiskt tycka är ganska kul (skratt). Man kan inte ta hänsyn till alla, det finns så många tår man kan trampa på. Det finns absolut fler grejer som är extrema, men jag är ändå ganska öppen med vad som är kul. Sammanfattningsvis – baby plus porn är max.

Vad vill du bli när du blir stor?

När jag var liten skulle jag bli sångerska. Nu försöker jag vara öppen för vilken roll inom branschen som passar mig bäst. Jag skulle vilja bli Hanna Fahl! Hon är så jävla grym och mångsidig. När jag blir stor vill jag jobba med radio. Jag vet inte exakt vad än, men har haft det i åtanke i flera år.

Välkommen, Elin!

På söndag är Akterligan tillbaka i P3. Då kommer ni att få bekanta er med två nya röster, två fabulösa nyförvärv i form av två spexiga brudar. Först ut att presentera sig är Elin och imorgon är det dags för Linnéa. Men ja, nu är ordet ditt, Elin!

Det finns många sätt att öppna upp dagens agenda med, men ”Inte för att vara en fitta, men…” kom som en blixt ifrån klar himmel för en lagom tuff brud ifrån rätt del av Köping. Kakor och idéer flödar under de produktionstimmar som passerar och en tydlig känsla av att vilja näta den episka punchen i daimkrysset. Man letar de kvicka skämten som levererar och de komplexa nutida problem som finns. Det diskuteras sjuka Youtubeklipp som kanske egentligen är mer sjuka än roliga, situationskomiken i att möta sina svärföräldrar för första gången och allting granskas kritiskt men rättvist tills sista ordet är sagt.

Det finns en viss självmordsbenägenhet över de oändliga listorna kring manus, dagordningar och redigering men känslan av att det här är mer kul än betungande lyser ändå igenom. Och det är mer ansvar än vad man tror kring att klämma ur sig ett käckt skämt med lite eftertanke, sätta in det i ett sammanhang och döpa karaktären till något som passar. Det är mycket mer än så. Vägen är lång ifrån idéskiss till slutprodukten och det andas teamwork, teamwork, teamwork. Men, det är ändå sidospåren som är bäst. Sidospåren som drar iväg och leder till nya idéer och nya tankar kring karaktärer och sketcher som inte finns än. Och, precis som den journalistradar du tvingas  ha är denna branschförgrening inget undantag. Humorradarn måste  ständigt vara aktiverad för att kunna komma med något som är aktuellt och det som redan är gjort skall göras nyare, snabbare, bättre  och starkare än föregångaren.

Det finns i talandes stund åtta, färgstarka karaktärer i Akterligan. En fusion av sju lysande (blivande) radioproducenter och journalister och en pappaledig LTU-föredetting; Mr Miyagi, Pär Johnsson. Konstellationen verkar gjuten och har potential. Det enda som saknas är chansen att visa upp sig. Swimming with the big guys.

Det finns en klar passion för att underhålla eller i alla fall producera underhållning, om än så bara för stunden. Visst kan det stundtals liknas med att dra på sig en simmartrikå, det är ett helsike inledningsvis, men bara du tagit dig igenom det första gången så vet du att det går. Så, oavsett vad framtiden utvisar för mig och för oss så har vi alla dragit på oss den där första trikån, den där riktigt trånga, rentutav överjäkliga och det har funkat. Det enda som fattas nu är att veta när du ska sitta ner i båten och vänta på att bli varm i kläderna.

Hard work work

Denna helg är ingen vanlig helg, det är nämligen produktionshelg. Och vet ni vad? Nästa helg också! Just nu jobbar Akterligan flitigare än de flitigaste myror för att konstruera en riktigt rolig timme som förhoppningsvis kommer att leda till otaliga skratt och en och annan sträckning i käkmuskeln.

Ohoj!